Förberedelser, Första hjälpen

Krislådan hemma: vad den ska innehålla och var den ska stå

Första hjälpen

Stormen slår till på natten, strömmen försvinner och butikerna är stängda. Har du vad du behöver för att klara dig i 72 timmar – eller ännu längre? MSB rekommenderar att varje hushåll ska kunna klara sig självständigt i minst tre dygn vid en allvarlig störning. En genomtänkt krislåda hemma är starten på det.

Varför du behöver en krislåda

Det handlar inte om att vara paranoid – det handlar om att vara förberedd på det som faktiskt händer: kraftiga oväder, längre strömavbrott, vattenläckor i ledningsnätet eller samhällsstörningar av olika slag. Räddningstjänsten och kommunen kan inte alltid nå alla direkt. Under de första timmarna, ibland dygnen, är du och din familj utlämnade till det ni har hemma.

Det här ska krislådan innehålla

Vatten

Vatten är det mest kritiska. Räkna med minst tre liter per person och dag – mer om du har husdjur eller barn. För ett hushåll på fyra personer innebär det 36 liter för tre dygn. Använd tätt förslutna PET-flaskor och byt ut vattnet ungefär en gång per år. Förvara dem svalt och mörkt.

Mat

Välj livsmedel med lång hållbarhet som kräver lite eller ingen tillagning. Bra alternativ är konserver, torkade linser och bönor, müsli, knäckebröd, nötter och honung. Tänk på att du behöver en manuell konservöppnare – den elektriska hjälper inte vid strömavbrott. Glöm inte mat till barn och husdjur.

Ljus och värme

Ficklampa med extra batterier är ett grundkrav. Stearinljus fungerar som backup, men tänk på brandsäkerheten – använd stabila ljushållare och lämna aldrig levande ljus obevakade. Pannlampa är praktisk när du behöver händerna fria. En värmekälla som inte kräver el, exempelvis en gasolkamin eller kakelugn, kan vara avgörande vintertid. Kom ihåg extra sovsäckar och filtar.

Radio och kommunikation

En batteridriven eller vevbar radio ger dig tillgång till Sveriges Radio P4, som sänder viktig information vid samhällsstörningar. Det är den officiella kanal som myndigheter använder för att nå allmänheten. Ha också en fulladdad powerbank för mobilen, och skriv ner viktiga telefonnummer på papper – fungerar när mobilen är slut.

Mediciner och hygien

Se till att ha ett förråd av receptbelagda läkemedel som räcker minst en vecka. Kom ihåg receptfria beredskapsläkemedel: smärtstillande, feber­sänkande, magmedicin och eventuellt antihistamin. I lådan bör även finnas: plåster och förband, desinfektionsmedel, rena handskar och tändare. Om du har barn, ta med specifika produkter för dem.

Dokument och pengar

Kopior av viktiga dokument – pass, försäkringspapper, hyreskontrakt – sparas med fördel i ett vattentätt kuvert. Kontanter i mindre valörer är klokt att ha, eftersom kortterminaler slutar fungera vid strömavbrott.

Så packar du lådan rätt

En robust plastlåda med lock är perfekt – den tål fukt och staplas lätt. Packa det tyngsta i botten och saker du behöver snabbt, som ficklampan, överst. Märk lådan tydligt. Separera gärna vatten i egna behållare bredvid lådan snarare än i den.

Var lådan ska stå

Placera krislådan på ett ställe som är lätt att komma åt, men inte i direkt solljus eller fuktiga utrymmen. Ett bra ställe är i ett förråd, i ett skåp i hallen eller en källarbod. Undvik att ställa den i garaget om det inte är uppvärmt på vintern, eftersom temperatursvängningar påverkar hållbarheten på mat och mediciner. Alla i hushållet ska veta var lådan finns.

Underhåll och uppdatering

En krislåda som inte underhålls är en falsk trygghet. Gå igenom innehållet en gång om året – gärna i samband med att sommartid börjar eller slutar. Kontrollera utgångsdatum på mat och mediciner, byt ut batterier och uppdatera eventuella dokument. Anpassa innehållet om familjen förändras, till exempel vid ett nyfött barn eller ett nytt husdjur.

Att sätta ihop en krislåda tar en eftermiddag. Det är en konkret åtgärd som kan göra stor skillnad om något oväntat händer – och den ger en trygghet som är värd mer än vad det kostar.